Känslor är en bra sak, men nu den sista tiden har det blivit lite mycket av det. Detta både positivt och negativt såklart!

Fina mormor har fyllt 80 år! Hjärtat följde med upp till Karlstad för att vara med på kalaset. Väldigt trångt i bilen dit och hem med 5 vuxna, men vad gör man inte för att spara lite pengar ;)

Innan det vad dags för kalaset så hann vi med en snabb tur i Karlstad City. Det bästa med denna turen var att man inte var en krona fattigare när vi åkte hem.

Sen var det bara att åka hem till moster där vi "barn" bodde för att göra sig iordning. Vi hade en mycket trevlig helg med många skratt och god mat.

På söndagen innan vi åkte hem så begav vi oss till Löfbergs Lila Arena då J ville in och titta. Tydligen är han ett Färjestad-fan. Lyckan var stor när det var öppet :)

3 dagar efter en glädjefylld helg så får jag ett samtal från pappa. Finaste farfar har gått bort. Tårarna föll och det kändes lite overkligt. Farfar blev 96 (97 okt). Han har haft ett väldigt bra liv enligt mig, med undantag att farmor gick bort för 30 år sen. Hans liv var fyllt med vänner, barn, barnbarn, barnbarnsbarn i mängder. Han bodde själv in i det sista och har bara de senaste åren haft hjälp med städning och matlagning. Minnen av farfar tar mig till Olseröd där sommarstugan finns. Där har vi under uppväxten spenderat mycket tid på sommarloven. Även midsommar har firats där i mååånga år.

Han hade tidigare i år sagt att han ville spendera en sommar till i stugan. Är det ödet som gör att han gick bort samma vecka som han skulle flytta hem igen?

Sov gott finaste farfar <3